Kevins första utredningsmöte
När det här inlägget nått omvärlden sitter vi i bilen på G till Stockholm. Det är Kevins första möte med Josef (Överläkaren) och alltså början av hans ett åriga utredning. Jag är minst lika nervös so m honom, eller upprymd för att vara mer saklig. Det känns så bra!
Det var ungefär tre månader sedan jag senast traskade omkring på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Det känns lite skumt att vara tillbaka. Förhoppningsvis ligger jag på operationsbordet nästa gång. Går varje dag och hoppas på remiss till operation för de förbannade jävla brösthelvetesjävlarna. Ja, nu har vi fått det sagt också. Äckelbröst. Kommer att för första gången på typ ett år att grina när jag får känna på den platta bröstkorgen och slänga bindern åt helvete. Allså känslan. Den måste vara totalt oslagbar, det bästa som kan hända i mitt liv så länge jag lever.
Ska bli så spännande att se vad Josef säger till Kevin, hur lång tid han tror att det kommer ta. Vore så skönt om det gick snabbare än ett år!
Om cirka EN VECKA är det PRIDE i Örebro också. Gud vad jag längtar för jag har faktiskt lyckats fått ledigt under paraddagen. Ska träffa massor av polare, dricka sprit och ha det så jäkla Pride. Längtar efter att få kramas med peeps igen!
